The Luck?

Jag anser, trots vissa trauman och livsomvälvande händelser - att jag ofta har, och har haft, tur i livet. Jag känner mig väldigt lyckligt lottad, nästan varje dag. Lyckligt lottad för att min familj är så härlig! Lyckligt lottad för att jag får omge mig av fina människor - vänner & bekanta! Lyckligt lottad för att jag har ett jobb jag trivs med! Lyckligt lottad för att jag bor i centrala Göteborg! Lyckligt lottad för att jag kan köpa ungefär det jag vill! Lyckligt lottad för att jag kan (och vill..) äta vad jag vill! Lyckligt lottad för att min hälsa är bra! Lyckligt lottad för att jag föddes med en tendens att 1. acceptera saker som de är, 2. se livet från den ljusa sidan! Lyckligt lottad för att jag är bra på att vidareutveckla mig själv och min personlighet på ett ganska tillfredsställande vis! Lyckligt lottad för att livet har behandlat mig som det har hittills - då jag fått leva med viss smärta (fysisk & psykisk), men lärt mig så himla mycket i gengäld!
Jag känner mig helt enkelt lyckligt lottad!
Jag funderar dock på om motsvarigheten till en "ond cirkel", alltså en "god cirkel", har fångat mig i dess bana? Tror jag att saker som händer mig, som för stunden kan vara svåra, alltid för något gott med sig, då är det svårt att inte hålla sig glad & nöjd.
I'm captured in a good circle!

Mia kommer hit en sväng mellan två anhalter. Hon ska vänta på sin kompis, och föreslog igår när vi pratades vid, att hon skulle komma förbi mitt jobb en sväng. KUL-KUL, tycker jag. Hon är förtjusande, min vackra Syster!

Jag lunchade med bedårande Caro förut, och träffade på coola Michel utanför garaget. Han och nya aspiranten stod och väntade på en Frölunda-bil. Kul att se Michel, härligt att konversera med fiiiina Caro!
Nu ska jag hugga tag i mitt belamrade skrivbord. Jag har dock rensat undan typ 70% av alla papper... Vilket är oerhört bra gjort ( klappar mig själv på axeln..).

Live long & prosper, guys!
/U

   
1.Jag m lyckad arm-posé. 2.Heden kl.7 på morgonen. 3.Vägen till jobbet strax innan 7 på morgonen. Vackert!
Ps. Hur gör man med män som utan att ge sig, bjuder ut en gång på gång på gång på gång? Är det ett I-landsproblem?
(Jag tror att jag, genom att skriva det på bloggen kanske skrämmer bort honom? Om han nu läser den vill säga..)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0